Allmän information

År 2009 infördes en ny boendeform i Sverige - ägarlägenheter. Det innebär att det är möjligt att äga sin egen lägenhet i ett flerbostadshus. Ägarlägenhet innebär ett ökat självbestämmande eftersom du själv äger lägenheten och söker lagfart enligt samma regler som för andra typer av fastigheter. Du disponerar fullständigt över lägenheten och kan måla om, byta kök, hyra ut den och så vidare. Precis som för den som äger en villa eller ett radhus finns också möjlighet att pantsätta, belåna och överlåta sin fastighet.

Ägarlägenheter bildas genom en lantmäteriförrättning. Vid lantmäteriförrättningen bestäms hur ägarlägenheterna avgränsas och vilka delar av huset som är gemensam egendom (som till exempel yttertak, fasader, hissar, stamledningar). För gemensamma utrymmen bildas en så kallad samfällighet som varje ägarlägenhet i huset äger del i. För gemensamma anläggningar bildas en så kallad gemensamhetsanläggning som varje ägarlägenhet i huset också äger del i. Samfälligheten och gemensamhetsanläggningen förvaltas gemensamt av ägarlägenheternas ägare genom en särskild förening, en samfällighetsförening. Ägarna är medlemmar i föreningen. Föreningen är skyldig att fondera pengar för det framtida underhållet av den gemensamma egendomen. Kostnaderna för driften av de gemensamma utrymmena och anläggningarna fördelas mellan delägarna.

Hur kan jag påverka?
Normalt sett ska samfällighetsföreningen hålla föreningsstämma före juni månads utgång varje år (räkenskapsår finns angivet i stadgarna). Då samlas medlemmarna i föreningen för att gå igenom årets verksamhet. Styrelsen ska presentera en budget och en debiteringslängd. Föreningsstämman ska även ta beslut om styrelsens ansvarsfrihet. Varje medlem kan komma med förslag till verksamheter/åtgärder. Förslagen kan skickas till styrelsen fortlöpande under året. De förslag som styrelsen inte kan fatta beslut om, hänskjuts till föreningsstämman och bör då ha kommit in i god tid innan denna äger rum.

Debiteringslängd (årsavgift)
Årsavgiften ska täcka din del av föreningens kostnader för drift och underhåll av gemensamhetsanläggningarna, till exempel teknisk- och administrativ förvaltning, trapphusstädning, soptömning, fastighetsförsäkring mm. Avgiften innehåller även avsättningar för framtida underhåll i enlighet med beslut vid lantmäteriförrättning. Debiteringslängd med fördelning enligt andelstal upprättas årligen av styrelsen för antagande av årsstämman. Avgift betalas månadsvis i förskott från och med tillträdesdag.

Mätning och debitering av värme, varmvatten och kallvatten sker individuellt för respektive lägenhet efter förbrukning.

Eftersom du som fastighetsägare själv förvaltar din bostad och gemensamt med övriga fastighetsägare ansvarar för drift och skötsel av de gemensamma anläggningarna har du stor möjlighet att påverka driftskostnaderna. Du bor till självkostnadspris.

Säkerhetstänkande
Att tänka på säkerheten är en förutsättning för ett tryggt boende. I Skötselpärmen finns mer information och anvisningar som hjälper dig att hålla bostaden i samma fina skick som när du flyttade in.

Trägolven lever med årstiderna

Ett trägolv påverkas av luftfuktigheten. Under vintern kan golvet både krympa och kupa sig på grund av att det råder en låg relativ luftfuktighet inomhus. Under sommaren ökar den relativa luftfuktigheten och träet utvidgar sig igen. Med rätt underhåll har trägolv en mycket lång livslängd.

Egna installationer
Både av säkerhetsskäl och för att garantin ska gälla är det viktigt att anslutning till vatten och avlopp utförs på ett riktigt sätt. Installationer måste därför alltid utföras av en behörig person.

Brandvarnare
Bostaden är utrustad med en brandvarnare. Batteriet i brandvarnaren har lång livslängd och när batteriet behöver bytas ger brandvarnaren ifrån sig högfrekventa ”pip”.

Vid vattenläckage
Om bostaden råkar ut för ett vattenläckage från ledningar ska du omgående stänga av vattnet. I din lägenhet finns det flera avstängningsventiler för vatten, ta reda var de är placerade för att snabbt kunna stänga av vattnet vid läckage.

Barnsäkerhetsspärrar
Barnsäkerhetsspärrar i kök är obligatoriska i nybyggda bostäder och krävs för godkännande vid slutbesiktningen. Har du inte behov av dessa, kan du enkelt montera bort och spara dem för eventuellt framtida behov.

Fönster och balkongdörrar kan vara en fara för små barn. Se till att befintliga spärrar är kopplade. Du kan reducera risken för olycksfall ytterligare genom att koppla fönsterkedjor eller hakar på fönster och balkongdörrar. Undvik att ställa möbler så att barnen kan klättra upp på dem och falla mot rutan eller trilla över balkongräcket.

Har du frågor?
Om det är något du undrar över kan du vända dig till din styrelse i samfällighetsföreningen.